sväljer tills jag kräks

ja nu är mitt hjärta krossat, är det något jag ska fästa mig vid? ja nu är mitt hjärta krossat och mina lungor sprängda och min hals uppskuren och min magsyra fryst. nu finns jag bara som ett hål, ett hål du inte får fylla mer. du mötte kärleken när jag trodde att jag var din och nu finns jag inte mer. ja, nu är mitt hjärta krossat, stampat, splittrat, sprängt, utbrunnet, slocknat, bortforslat, nergrävt, ångvält och förvandlat till ett skämt. där jag trodde att jag betydde något var jag inget och när jag trodde att jag spelare en roll hittade jag mig själv i suffleringsbåset, viskande de ömma orden jag arbetat på så länge, viskande till dig så att du kan upprepa dem för någon annan som har mörka ögon och som "tänder ett ljus i din själ" hur kan det vara möjligt att du skriver dessa ord, hur är de MÖJLIGT att dina fingrar trycker och trampar och stampar in sådana meninga i mitt system, hur vågar du och hur kan du,

och jag kan bara blunda och gå mot stupet